bloggtorka
Så här borde det vara:
Istället är det så här:
Det är Marguerite Duras på den övre bilden, Ingeborg Bachmann på de nedre. Båda bra författare som skrivit bra böcker. Har jag skrivit om hur mycket jag tyckte om Bachmanns Malina? Det har jag nog inte gjort och det borde jag verkligen ha gjort men jag gjorde det inte pga. detta eskalerande bildningskomplex som är mitt jag. Vissa böcker törs jag helt enkelt inte skriva om för vad skulle jag någonsin kunna skriva om dem utan att framstå som korkad och dåligt påläst. Ibland vill jag så gärna kärleksblogga vissa böcker men eftersom jag inte har så mycket mer att säga om dem än att jag fullkomligt ÄLSKADE DEM så låter jag bli, för jag kan inte riktigt redogöra för varför jag älskade dem och då blir det så platt. Marguerite Duras skriver jag inte om eftersom jag tycker att det känns så klyschigt att skriva om Duras när man är tjej och hyfsat ung, jag känner mig som den där spåniga bruden i Adam och Eva som Björn Kjellmans rollfigur är otrogen med när jag försöker. (Ni vet, hon som blandar ihop Kieślowski och Sjötunga Walewska.)
Jag fick ett tråkigt seriealbum som recex som jag borde ha skrivit om för länge sedan och en bok om cricket som jag inte orkade läsa ut men som jag borde ha skrivit om för länge sedan och hur ska jag förhålla mig till det nu, när recensionsdatumen har svischat förbi för länge sedan, måste jag fortfarande eller kan jag låta bli? Hur fungerar det, vilka är reglerna, jag vet inte... Jag orkar inte. Ibland tänker jag att det sämsta jag gjort för min så kallade "läslust" (avskyr egentligen det ordet, det känns så Allsång på Skansen, jag tycker ju att lite tvång hör till men jag orkar inte förklara varför) är att börja "blogga om böcker" och helt plötsligt känna en redovisningsplikt varje gång jag slagit ihop pärmarna till någon halvdålig roman. Varför ska jag blogga om böcker? Jag vet absolut ingenting om litteratur och jag vill hemskt gärna klargöra att jag INTE PÅ NÅGOT SÄTT UTGER MIG FÖR ATT VETA NÅGONTING OM NÅGONTING ÖVERHUVUDTAGET, OCH DEFINITIVT INGENTING OM LITTERATUR. Det finns några författare jag gillar och ett gäng böcker som jag tycker är fantastiska men en rätt stor del av det som jag läser tycker jag faktiskt är rätt mediokert och ibland tänker jag att jag borde välja ut en 8-10 författare som jag vet att jag gillar och så bara läsa deras romaner om och om igen resten av livet och jag tänker att jag förmodligen skulle vara så nöjd med ett sådant litteraturliv, så tillfreds och mätt och belåten, men så kan man ju inte leva, man måste smaka på allt på julbordet, trots att 98 % av julmaten är äcklig så måste man äta den ändå, för annars framstår man som otacksam och jag är alltför väluppfostrad för att avstå.
Oavsett vad du vet eller inte vet om litteratur skriver du fantastiskt bra om den. Håller dock med om att det att bokblogga är att göra sig själv en stor otjänst. Läser som bäst på semester långt från en dator och tänker att bloggverktyget (som jag gillar) kan användas utan att någon annan än jag kan läsa. Men så är det ju ändå ganska triggande att skriva för en läsare, som ibland tänjer formuleringsförmågan lite. Hur som helst: Jag läser gärna det du skriver, analytiskt, personligt och med ibland oväntade perspektiv.
Just recensioner har jag haft väldigt svårt för. Det blir mest referat. Ibland när jag läst en sån där alldeles fantastiskt bok kan jag inte skriva alls om den, mer än att jag älskade den. Precis som du säger.
Det jag mest gillar att blogga om är vinnare av litteraturpriser och andra boknyheter. Tråkigt att sånt inte kommer varje dag.
Men så upptäckte jag på min statistiksida att mina recensionsinlägg oftast ligger i toppen på mest lästa inlägg. Och då fick jag en sån boost att skriva recensioner (för andra istället för att bara ha som minnesanteckning för mig själv vad jag läst) att det har blivit kul igen.
Så låt det vara lite torka. Snart kommer regnperioden och med den säkert både läslust och blogglust. Ha inte dåligt samvete över övergivna recex, ett förlag kan inte klaga på om du skriver om en bok ett halvår efter att den kom ut. Vem vet, det kanske är den påminnelse som behövs för att boken ska fortsätta sälja. Dessutom är det rätt tråkigt om 5 av 10 bloggar skriver om samma bok samma dag :-)
ps. Skriv gärna lite om Duras, jag funderar på att läsa henne till våren då jag ska tillbringa en del tid i Frankrike och vet inte var jag ska börja. ds.
Kan inte annat än instämma med föregående kommenterare, Dina recensioner vittnar inte på långa vägar om "korkad" eller "dåligt påläst", tvärtom! Du skriver om litteratur med bravur, klokt, eftertänksamt och på ett högst intresseväckande sätt. Ergo: om Du tycker att det är tråkigt att recensera ska Du absolut låta bli - om Du tycker att Du förvisso får ut någonting av att recensera, men att det inte funkar just nu, så ge det lite tid bara, det ger väl sig för eller senare, bara att vänta på att lusten ramlar ner i huvudet på Dig igen!
Personligen gillar jag att skriva recensioner om böcker jag läst, för det är så gott som alltid så att själva den eftertanke som formulerandet av ett dylikt omdöme kräver alltid förhöjer min upplevelse av verket som sådant, om så i efterhand. En bok som jag upplevt som riktigt kass kan visa sig ha förtjänster som jag inte haft en tanke på under läsningen, inte så att den går från 0-100 på grund av att jag skriver om den, men nog för att den tid jag lagt ned på den inte skall vara alldeles bortkastad.
Om läsexemplar tänker jag på ungefär detta vis: hinner jag läsa till det som brukar anges som FÖRSTA recensionsdatum (har aldrig hört talas om ett SISTA recensionsdatum) är väl det bra, även om det känns trist att skriva om någonting som recenseras av alla andra bloggar, i alla tidningar. Däremot hetsläser jag inte för att få ett inlägg publicerat till utgivningsdatum, inte heller skriver jag om/läser böcker som inte intresserar mig, då går ju hela syftet med bloggeriet och framför allt med läsningen om intet! Dessutom kan jag inte föreställa mig att det skulle vara negativt att publicera en recension av en bok några månader efter att den gavs ut. Som Paperback Lover säger, det kanske är den påminnelse som behövs för att boken ska fortsätta sälja.
Mod och styrka!
Tack för era uppmuntrande ord!
En anledning till att blogga är ju också att man får så här fina kommentarer av sina läsare, det vill man ju inte vara utan! Jag tycker också mycket om att vara en del av den så kallade "bokbloggosfären" eftersom den är så sympatisk och förlåtande och trygg. I princip inget näthat så långt ögat når. Jag vill gärna blogga men jag tror att jag måste hitta ett sätt att göra det mer lustbetonat, istället för att känna att "nu har jag inte uppdaterat på en vecka", herregud spela roll då, jag är ju inte Blondinbella, jag kan uppdatera när jag vill, det är min blogg och jag bestämmer. Ja, nu kändes det lite bättre.
Härligt att höra Kajsa!
Haha, inget gör såna underverk för skrivandet som ilska och frustration! Din blogg är din och du gör vad du vill med den, men som läsare kan jag bara säga att jag oftast tycker mest om att läsa såna där Jag älskar den här boken-inlägg, eller riktiga nördinlägg om en liten skärva av boken, eller minnes-inlägg eller/och allt möjligt annat.
Det är så svårt att komma bort från den där recensionsformen, att man måste säga nåt om handlingen och språket, och placera in den i ett sammanhang, och så hamnar man i redovisningsträsket och då kan man ju lika gärna läsa recensioner i en tidning.
Dessutom: blogginläggen fortsätter ju. Nån hakar på, skriver en kommentar, samtal uppstår. Det är det som är grejen enligt mig.
Uppfattar din blogg som otroligt smart och ambitiös/pretentiös, nästan svårtuggad i ett blogglandskap av annars ganska snabblästa, lättsmälta inlägg. Blir lite ledsen av att läsa detta eftersom jag får intrycket av att du ställer kvävande krav på ditt bloggskrivande. Jag vill verkligen läsa vad du har att skriva om Bachmann och Duras!
Snowflake, jag håller med dig. Jag gillar också hur samtal föds bland kommentarerna och mellan olika inlägg.
Tekoppen, tack så mycket! (Tror jag, jag vet inte riktigt om pretentiös och svårtuggad är en komplimang visserligen men hey, jag läste bara smart, haha) Jag tror att jag mest vill finna ett sätt att skriva som känns roligt, snarare än... tja, pliktskyldigt. Det är väl någon slags bloggfas jag går igenom, antar jag.
Du har ju förresten skrivit massor om Duras, så de som vill läsa om henne kan ju alltid söka sig till din blogg.
Jag kan inte annat än att hålla med alla som skrivit ovan om att dina inlägg alltid är smarta, intressanta och välskrivna.
Ibland tror jag att man murar in sig själv lite med alla recensioner och läsex. Just det där att läsa och skriva enligt deadline kan bli lite själsdödande, istället för att bara skriva om det man känner för när man känner för det. Jag kan ibland få för mig att jag måste uppdatera varje dag, att folk glömmer bort mig om jag gör uppehåll på en vecka.
Jag ÄLSKADE dina inlägg om Skugge och Hagman. Verkligen älsakde. Och blev nästan lite avundsjuk för att jag inte kommit på själv att skriva om vad jag läste när jag var tonåring...
Jag är också väldigt förtjust i din blogg och skulle bli ledsen om du slutade skriva. Du är en av få bloggare vars långa inlägg faktiskt alltid är värda att läsa igenom och inte bara skumma. Själv har jag aldrig fått några läsex, jobbar fortfarande med att få till det där med läsare, men skriv alltid bara om det du vill, när du vill det. Det är DIN blogg. Det är därför vi besöker den.
Men vad var det där med 98% äckligt på julbordet? Surely you jest?
Anna S- Tack så mycket! Men du, folk glömmer inte bort dig om du inte uppdaterar på en vecka, jag lovar! (fast för min del får du gärna uppdatera varje dag)
Illusionerna- Men jag ska nog inte sluta blogga. Jag ska bara... eh, jag vet inte, förmodligen bara fortsätta typ. Eller nåt. Jag bara gnäller lite. Och vad gäller det där med julmaten, hur gott är det egentligen? VA?
Jag menade absolut INTE pretentiös som något slags förolämpning! Det är INGET fel att vara "pretto"! Och inte något större fel att vara svårtuggad heller. Dessutom menade jag en högst relativ svårtuggadhet som är beroende av kontext. Bloggkontexten vänjer läsaren vid sådan extremt flytande föda, men alternativ måste finnas! Och det där med bloggfaser känner jag VERKLIGEN igen! Jag hoppas verkligen att du hittar till ett sätt att skriva blogg som känns roligt för dig själv. Hur det än ser ut finns du kvar i min blogglista och jag läser med intresse och nyfikenhet :)
Jag läser med stort intresse och behållning dina tankar om det du läser, Nu senast om "Jenny" som är en av de romaner jag och mina medläsare (runt 40 år de flesta) i bokcirkeln "Grannfruarna" gillat allra mest och som vi fick en finfin diskussion om.
Fast ingen roman slår, när det gäller intressanta bokdiskussioner, "Väggen" av Marlen Haushofer.
Tack för ordet och orden!
lena kjersén edman
Ibland tappar man motivationen att blogga, men då ska man gå från datorn en stund och samla tankarna så kommer det tillbaka sen! :)
