"Romaner borde vara förbjudna av hänsyn till statens väl."
"Men av romaner blir själen inte fet. Den njutning som de eventuellt bereder får man betala alldeles för mycket för: de bryter ner även den bästa karaktär. Man lär sig att leva sig in i alla sorters människor. Man får smak för det myckna dividerandet. Man går upp i de figurer som passar en. Alla synpunkter blir begripliga. Villigt överlämnar man sig åt främmande målsättningar och förlorar för längre tid de egna ur sikte. Romaner är kilar som en skrivande skådespelare driver in i sin läsares hela samlade personlighet. Ju bättre han beräknar kil och motstånd desto mer splittrad blir den personlighet han lämnar efter sig. Romaner borde vara förbjudna av hänsyn till statens väl."
Ur Förbländningen av Elias Canetti - en roman som lyckas med bedriften att vara både hejdlöst underhållande och påfrestande omständlig samtidigt. Kan jag göra annat än att rekommendera? Jag tror inte att jag kan det. Återkommer med ett mer samlat omdöme inom en relativt snar framtid, när påsk, studieångest och väderhets har lagt sig lite.
( Apropå väder: Jag borde verkligen ge mig i kast med Ulrike Meinhofs Everybody Talks About the Weather . . . We Don't.)
Har börjat läsa Gun-Britt Sundströms Maken så smått också. Redan på sidan 9 läser jag "När jag hör ordet hushåll osäkrar jag min revolver", vilket bådar gott för framtida läsning.
För övrigt anser jag att påsken är en jävla skithögtid. Jag har inte ätit ett enda ägg. I protest. Mot vad? Jag vet inte. Konvenansen?
Spännande citat, ska lägga "Förbländningen" på minnet. "Maken" inhandlade jag strax före påsk :-)
Vad ville du säga med det, Majvor - var det en tyst protest mot något? Ett mellanrummets tysta mystik?
Oj! Det måste vara ett feltryck på kommentarknappen! Ingen tyst protest eller subtilt försök till mystik alltså. (Vill jag ha något sagt brukar jag säga det.)
Ok!
